Publicerad: 22 oktober 2020.
Recensent: Samuel Mesterton.
Det finns flera anledningar att sluka Johan Erlandssons bok om Maj Wahlöö och Per Sjöwall, författarparet bakom Martin Beck. Men extra svårt är det att värja sig mot all ljuvlig murvelnostalgi. Med njutbar stilistik skildras ett svunnet litterärt Stockholm som inte längre finns. Jag vill till slut bara sitta på Tennstopet och vara lullig före lunch.
Paret gav ut tio kriminalromaner mellan 1965 och 1975, och här får vi bland annat reda på vilket centralstimulerande preparat de tog för att behålla fokuset under långa, nattliga skrivpass (det var spanskt). Man vet att man är i goda händer här, Erlandsson har gjort ett enormt researcharbete, ingen sten får liksom förbli ovänd. Och han kan minsann konsten att trollbinda. Snart har han sin egen Martin Beck.
© Amelia. Är du rättighetsinnehavare och önskar att ovanstående artikel tas bort från denna webbplats? Mejla johan@johanerlandsson.com

Lämna en kommentar