Deckarduon bröt ny mark

Recensent: Lena S. Karlsson.

Publicerad: 22 augusti 2020.

Ursprunget till det svenska deckarundret kan dateras till 1965. Norstedts förlag gav då ut den första deckaren i realistisk stil i serien ”Roman om ett brott”. Författarduon Maj Sjöwall och Per Wahlöö debuterade med Roseanna, den första i raden av tio polisromaner som kom årligen fram till 1975.

Till sitt förfogande har Johan Erlandsson ett digert researchmaterial både från dåtid och nutid, bland annat tidigare opublicerade brev och dagböcker, samt inte minst en rad intervjuer och möten med Maj Sjöwall som avled i slutet av maj i år, då boende på sitt älskade Ven.

Per Wahlöö gick ur tiden 1975, när han med uppbjudande av alla krafter slutförde den tionde romanen i sviterna av ett minst sagt självförbrännande liv. Höjdpunkten i deras författarskap var då de tilldelades det prestigefyllda Edgarpriset eller Edgar Allan Poe Awards 1971 för ”Den skrattande polisen” som då kommit i engelsk översättning.

Det mest fascinerande i ”Boken om Beck och Sjöwall-Wahlöö och tiden som for” är skildringen av hur de båda författarna arbetade fram sina romaner. Helst arbetade man under nätterna, under de tysta timmarna mot gryningen, då barnen och staden sov.

Vem gjorde vad? Den frågan är omöjlig att besvara eftersom deras texter sömlöst fogades samman till en helhet, de fungerade som ett slags litteraturens radarpar.

I centrum för ”Romanen om ett brott” står den idag påfallande anonyme och på ytan lite triste poliskommissarien Martin Beck och hans kollegor den flamboyante Gunvald Larsson, hedersknyffeln Lennart Kollberg, minnesmästaren Einar Rönn och Benny Skacke – alla skildrade som människor läsaren kunde identifiera sig med, karaktärer som också utvecklade sig från roman till roman.

De ledande författarna inom deckarlitteraturen var dessförinnan Stig Trenter och Maria Lang, som modellerade sina romaner efter brittisk modell och placerade sina romaner i trygg borgerlig miljö och delade dess värderingar. Pusseldeckare, oftast oantastliga bedroom books dominerade marknaden.
Allt detta förkastade Maj Sjöwall och Per Wahlöö. De var unga, uttalat samhällskritiska och publicerade sina romaner med en unik fingertoppskänsla för sin samtid, 1965 var det år då en kulturell vänstervåg började att ge sig till känna i ankdammen Sverige.

Sjöwall-Wahlöö riktade blicken mot USA där de hårdkokta och realistiska polisromanerna hade en plats, med författare som Ed McBain, Raymond Chandler och Dashiell Hammett var förebilder. Resten är ett stycke unik förlagshistoria.

Tillsammans kunde paret Sjöwall – Wahlöö räkna sig som två av de mest inflytelserika författarskapen och tillhör de bästsäljande någonsin. Åtskilliga författare har slagit in på deras bana, hade egentligen Jan Guillou, Åke Edwardson, Stieg Larsson, Cilla & Rolf Börjlind, Henning Mankell och Jens Lapidus haft sin ställning och varit lika heta exportfenomen utan dem?
Inte helt oväntat har böckerna signerade Sjöwall Wahlöö blivit både bästsäljare och har gjort att svensk litteratur fått en så privilegierad plats i länder som Tyskland och USA, med sentida författare som verkat i samma anda. Framför allt har de också givit upphov till ett stort antal filmer, kanske mest framgångsrik var actionklassikern ”Mannen på taket” från 1976 regisserad av Bo Widerberg.

Ett annat författarpar, Cilla & Rolf Börjlind, skrev manus till flera Beckfilmer. Detta skedde ofta i samarbete med Maj Sjöwall.

Man kunde föreställa sig att denna pyramidala framgång som författarna hade både inom Sverige och utländska översättningar skulle ha skapat en trygg framtid för Maj Sjöwall. Efter Per Wahlöös död arbetade Maj på olika förlag, som översättare och lektör.

Men både Maj Sjöwall och Per Wahlöö hade varit otroligt slarviga med skatter, upphovsrätter och levde i ett slags hand i mun-tillvaro, kan Johan Erlandsson belägga efter sin granskning av författarskapet. ”Boken om Beckoch Sjöwall-Wahlöö och tiden som for” är både gedigen och fascinerande läsning inte minst beroende på att den förenar en tillbakablick på ett Sverige som gått förlorat och ett kärlekspar som levde i en fruktbar symbios med varandra och tiden.

© Dala-Demokraten eller artikelförfattaren. Är du rättighetsinnehavare och önskar att ovanstående artikel tas bort från denna webbplats? Mejla johan@johanerlandsson.com.